Viktig fakta om betong

På vinterhalvåret är det alltid viktigt att skydda betongen mot frost och frostskador!

Innan gjutning täck formen så formen är fri från snö, is och vatten. Underlaget eller formen skall vara frostfri där betongen skall fylla ut. Efter gjutning täck betongen så betongen behåller sin temperatur. Det behöver inte vara så många minusgrader, men blåst kan också påverka att betongen kallnar alltför fort.

På vinternhalvåret värmer vi upp betongen att vara minst 15 grader då den lämnar betongbilen. Vi kan på beställning även leverera varmare betong.

Skyddar man inte sin nygjutna betong kan ytan frysa sönder.

Nygjuten betong skall uppnå 5 MPa innan den är frostsäker.

Ring oss för råd just till Er gjutplats!

Telefon: 0414-23108 eller 0414-23204

Betong innehåller:

cement, sand, sten, vatten samt eventuella tillsatsmedel och tillsatsmaterial. Betongtillverkningen utförs enligt Boverkets ”Allmänna råd om tillverkningskontrollerad fabriksbetong”.

När du beställer betong är det viktigt att du tänker på följande:

1. Hållfasthetskrav /vct-krav.
2. Max stenstorlek i ballasten. för att omsluta armering, arbets- och hanteringsfråga
3. Konsistens, hur kommer den färska betongen att bearbetas
4. Tid mellan gjuttillfälle och färdigt golv parkett/ klinker etc
5. Hur betongen ska levereras och hur nära bilen kan komma; /hydraulränna/band/pump etc.
6. Leveranstid och intervall

Betong man en gång kallade för K300 hette senare K30 heter idag enligt våra normer närmast C25/30.

Hållfasthetsklass

Hållfasthetsklasser som betongen är indelad i är:
C12/15, C16/20, C20/25, C25/30, C28/35, C30/37, C32/40, C35/45, C40/50, C45/55, C50/60, C54/65, C55/67, C58/70, C60/75.
För lättballastbetong gäller andra hållfasthetsklasser och beteckningar.

Exponeringsklass

Vilken betong det skall vara kan indelas med olika exponeringsklasser, olika angreppsmekanismer på betong, t ex påverkan av havsvatten eller frysning. Under varje angreppsmekanism finns tre eller fyra klasser, totalt rör det sig om inte mindre än 18 exponeringsklasser, se vidare exponeringsklasser...

Konsistens

Vilken konsistens som väljs beror på hur man ska ta om hand betongen. Om betongen ska vibreras eller man bara tänker sloda ut den. Hur ser formen ut som betongen skall fylla? Är det mycket armering? Observera att ju lösare betong ju högre formtryck. Det krävs en kraftigare form till lösare betongkonsistens!

Den lösa självkompakterande betongen slodas ut. Självkompakterande betong får aldrig vibreras. Den får ej heller dras iväg med sloda, spade eller annat för långt vid gjutning. Ju mer man hanterar denna lösa betong ju mer ökar man risken att den inte håller ihop.

Självkompakterande betong (SKB) anges oftast med konsistensen flytsättmått och mäts i cm hur mycket den brer ut sig.

Vanlig betong delas in i olika sättmåttsklasser.

S1	F d Plastisk	Sättmått 10-40 mm
S2	F d Trög	Sättmått 50-90 mm
S3	F d Lättflytande	Sättmått 100-150 mm
S4	F d Halvflyt	Sättmått 160-210 mm
S5	F d Flytbetong	Sättmått >210 mm

Betong med styvare konsistens levereras endast med cementhaltsgaranti och där konsistensen normalt bestäms med mängden tillsatt vatten.